Lina Selander

I Lina Selanders videoinstallation The Weight of Images varvas naturbilder med flygfilmer från Nürnberg där rättegångarna mot nazisterna hölls och bilder inifrån koncentrationsläger.

Lina Selanders verk The Weight of Images består av ett bord med en videoinstallation projicerad genom en spegel som gör det omöjligt att se bilderna rakt framifrån. Från snedden ser vi hur bildspelet växlar mellan gamla flygfilmer av staden Nürnberg, där nazister ställdes inför rätta efter kriget, arkivfoton av rinnande lava från en vulkan, av vakttorn och av träd och annan natur. Där finns också bilder från fotoalbum som tillhört medlemmar i nazistorganisationer varvat med arkivbilder av Gorgon, monstret från den grekiska mytologin, vars ögon förvandlar betraktaren till sten. Blandat med dessa bilder finns även versioner av de så kallade Sonderkommando-fotografierna, några av mycket få bilder tagna inifrån ett koncentrationsläger. Bilderna visar döda kroppar som bränns och nakna kvinnor på väg att gå in i en gaskammare.

I verket ligger fokus på bildernas samverkan med varandra. Efter fotografierna från koncentrationslägret ser vi ett albumomslag där någon prydligt textat ”Mit dem neuen Photo-Apparat” (med den nya kameran). En annan bild från albumet visar en grupp människor fotograferade vid en uppsluppen tillställning. Selanders kamera zoomar in på detaljer, som de små trekantiga klistermärkena som håller fotografierna på plats, eller hur ett par fötter lutar sig mot grannen där de sitter uppradade för att bli avbildade. Bilderna förmedlar en känsla av sorglöshet. På egen hand skulle de framstå som en bild från ett till synes lyckligt ögonblick i historien. Tillsammans med de övriga bilderna resonerar de i en helt annan känslomässig frekvens.

Historikern Saul Friedlander har talat om representationens gräns och omöjligheten i att genom konsten närma sig händelser som befinner sig på gränsen till vad vi kan ta in. Som motargument mot denna idé lyfter filosofen Georges Didi-Huberman fram just de fyra Sonderkommando-fotografierna som återfinns i Selanders verk. Genom sitt möte med dessa bilder argumenterar han för möjligheten i, och nödvändigheten att se trots allt. Att se det som inte går att se.

The Weight of Images bemöter det omöjliga, men nödvändiga, i att ta in hur dessa bilder kan vara en del av samma historiska situation. Om hur folkmord kan ske sida vid sida med en sorglös stund som förevigas med en nyinköpt kamera och placeras i ett fotoalbum. Om Auschwitz är omöjligt att förstå, säger Didi-Huberman, så betyder det att vi måste titta närmare. Lösningen är inte att titta bort och åberopa abstrakta idéer om att ondskan inte går att representera. Genom att äta äpplena, kunskapens frukt, uppmanas vi att fortsätta se grymhetens djup och historiens motsättningar, att motstå Gorgons kraft och fortsätta stirra in i dess ögon utan att bli förvandlade till sten.

Verket är producerat på uppdrag av Photography as Political Practice (i samarbete med The University of Nottingham) och National Holocaust Centre and Museum samt finansierat av British Arts Council.