21 november 2018 – 12 februari 2020

makten. staden. konsten

Makten. Staden. Konsten. är en programserie som undersöker konstens förhållande till den segregerade staden. Genom att ställa skilda konstnärliga praktiker jämte varandra tecknar serien en rörelse genom olika rum för konst, samtidigt som den uppmärksammar indelningen av konstfältet i till exempel samtida konst, offentlig konst och urban konst.

Konst från parallellsamhället, 2019, Ikram Abdulkadir och Nachla Libre.

Syftet är att på så sätt undersöka konstens roll i hur staden delas upp och organiseras. Programserien tittar på hur konsten reproducerar ojämlikheter och därmed också bekräftar dessa. Men lika mycket handlar det om konstnärliga praktiker som använder förutsättningarna som ett material att arbeta med och en situation att förhålla sig till, där estetiken också handlar om att organisera verkligheten annorlunda.

Nedan kan du läsa om de programpunkter som genomförts inom ramen för Makten. Staden. Konsten.

SAMTAL OM INSTITUTIONSKRITIK
21 november 2018

Hur kan ett samtal om institutionskritik bli något annat än en punkt på en checklista, eller en fjäder i hatten på institutionen som bjuder in? I samband med att Urban Konst blev en del av Göteborgs Konsthall bjöd vi in till ett samtal för att diskutera förutsättningarna för samtidskonsten i staden, exkluderingsmekanismer och maktstrukturer.

Deltog i samtalet gjorde Macarena Dusant, redaktör för Kultwatch.se, Sabrin Jaja, Forum för dekoloniala feminister, Britta Söderqvist, sektorschef för Göteborgs Stads museer, Stina Edblom, konstnärlig ledare på Göteborgs Konsthall och Daniel Terres vid Urban Konst. Maja Hammarén ledde samtalet.

THE NEW DICTATORS – ARCHAEOLOGY OF HELLSINKI GRAFFITI
5 december 2018

Inom ramen för Makten. Staden. Konsten. hade filmen The New Dictators – Archaeology of Hellsinki graffiti Göteborgspremiär på konsthallen. Efter visningen följde ett samtal med filmens regissör Aleksi Pohjavirta. Filmen är en dokumentär om Helsingfors graffitikultur, från början av 1980-talet till idag.

KONST FRÅN PARALLELLSAMHÄLLET
9 mars 2019

Vi bjöd in till en halvdag med fokus på olika konstnärers perspektiv och det som kallas centrum och periferi. Dagen bestod av poesiläsningar, musik och ett panelsamtal med titeln ”Om förflyttningen för kroppar och konsten i konstrum” som modererades av poeten Suad Omar.

Deltagare var: Suad Omar, poet, Nachla Libre, konstnär och poet, och Ikram Abdulkadir, fotograf och poet. För musiken stod DJ Nessa.

En transkribering av panelsamtalet publicerades i tidskriften Paletten, nummer XX.

AV, FÖR OCH MED BARN OCH UNGA?
3 april 2019

Vilkas röster hörs och syns i det offentliga rummet? Vad har konsten för plats? Har barn och unga en äganderätt i sin stad? Vi bjöd in till ett samtal om ungas rätt att uttrycka sig och möjlighet att ta del av konst och kultur. Om inflytande, demokrati, teori, praktik, forskning, goda exempel och inte minst stadens skavanker och tomrum.

Medverkade gjorde Kerste Broberg, utvecklingsledare på Kulturstrategiska avdelningen, Sofia Lindström, forskningsledare, Lars Jonsson, arkitekturkonsulent på Stadsutveckling, alla tre vid kulturförvaltningen, samt Natalie Davet, följeforskare kring generationsdialog i stadsutveckling vid GU, konstnärerna Hampus Pettersson och Christin Wahlström Eriksson, från Konst i stadsutveckling, och elever från Bild & Form.

BRÖDTJUVEN: SAMTAL OM KONSTENS ROLL I KLASSKAMPEN
2 november 2019

Vad kan vi lära av 1900-talets fackliga kulturengagemang? Hur ser dagens arbetarkonst ut och genom vilka uttryck formas en politisk rörelse? Dessa och andra frågor diskuterades i ett panelsamtal som tog avstamp i Knud Stampes verk Väggteckning, som visades i utställningen Part of the Labyrinth. Stampe skapade verket för arbetarna på SKF och det förmedlar en arbetskritik som är aktuell än idag.

Deltog gjorde konstnären Michele Masucci, fil. dr. Margareta Ståhl, tidigare arkivarie på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, författaren Felicia Mulinari, och konstnären Benj Gerdes.

VEM ÄGER STADEN?
12 februari 2020

Vi bjöd in Paula Urbano och Maryam Fanni från konstkollektivet Vem äger staden? för att berätta om hur de arbetar med att synliggöra ägande av platser i stadsrummet, och konstkritikern Frida Sandström för att prata om Gabo Camnitzers kollektiva verk En enkel men underbar anordning, ett verk som utmanade den segregerade stadens representationer.

Kvällen avslutades med ett samtal som utgick från antagandet att samtidskonsten är fri medan den urbana konsten måste förstås i relation till en alltmer privatägd offentlighet.