Oscar Guermouche (1977-2024) föddes i Stockholm och var bosatt på Öland. Guermouche intresserade sig särskilt mycket för manliga karaktärers miljöer och språk.
Oscar Guermouche utforskade språket som identitetsbärare. Han intresserade sig särskilt för manliga karaktärer och deras miljöer och språk, och de berättelser som skapar och återskapar dem. Med invandrarbakgrund men född och uppväxt i Sverige, har ras, etnicitet och nationstillhörighet blivit framträdande komponenter i flera av hans arbeten.
Guermouches praktik var baserad på text, främst genom kopiering och sammanställning av existerande skrifter.
Guermouche hade en masterexamen från Konstfack i Stockholm (2009). Hans arbete har ställts ut på bland annat Nationalmuseum i Stockholm, National Centre for Contemporary Art i Moskva, Kunsthalle Rostock, The Bomb Factory Art Foundation i London, Lokal 30 i Warszawa och Sleepwalker Projects i Toronto. Han finns representerad i samlingar som Magasin III:s, Statens konstråds och Göteborgs Stads. Han har även författat flera artiklar och essäer för exempelvis Paletten, Verk Tidskrift, Sveriges Allmänna Konstförening, Flamme Forlag och Turku Biennaali.
Vidare var Guermouche vice ordförande i Bildkonstnärsfonden och ordförande för Bildkonstnärsfondens delegation för Iaspis samt ledamot i Konstfacks högskolestyrelse.
2020 medgrundade han konstboksförlaget Praun & Guermouche. Under 2022 uppbar han arbetsstipendium från Sveriges författarfond och under september–oktober 2022 var han vistelsestipendiat på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.
se utställningBurnout
Den röda tråden i Oscar Guermouches verk är relationen mellan språk och identitet utifrån biografi, bild och självbild gestaltat i såväl verkliga människor som fiktiva karaktärer. Särskilt återkommande är frågor kring maskulina karaktärer och miljöer.
Här intresserade han sig för anti-hjältar och män som fastnat i gränslandet mellan monster och hjältar för att sedan ta fasta på de berättelser som skapar och återskapar de normer som formar dessa människors och karaktärers identitet, uppväxt och sexualitet. Samtidigt har Guermouche, som själv bar på erfarenheten av att vara icke-vit i Sverige och föremål för en rasistisk hotbild, engagerat sig i frågor om våldets mekanismer, nationalism och ras.
Verket Elliot Rodger | Darren Osborne | Mohammed Reza Taheri-azar tar sig an ett av samtidens svåra och mer brännande frågor och kombinerar ämnen som språk, politik, psykologi och religion. Verken i utställningen utgörs av tre redan befintliga textutdrag från ståndpunkter av män som använt sig av bilar för att avsiktligt döda människor genom att köra in i folkmassor. Texterna har lackerats på bilplåt.
Var och en av männen – en incel, en ultranationalist och en islamist – har agerat utifrån övertygelsen om att de begår det rätta, om att människor måste offras för den högre sakens skull och att de offrar sig själva för att utföra dåden. Ståndpunkterna, skrivna innan dåden utförts, uttrycker dessa mäns förhoppningar om att uppnå hjältestatus.
I sökandet efter de bakomliggande strukturerna till deras ohyggliga dåd vände sig Guermouche till texterna där samtida, politiska strömningar såväl som maskulina ideal avtecknades. Och i dåden dras bilen till sin spets som symbol för manlig virilitet.