Meira Ahmemulić (f. 1974 i Halmstad) är en konstnär och författare vars verk utforskar skärningspunkterna mellan språk, identitet och omgivning.
Ahmemulić är uppvuxen i Angered och utbildad vid Konsthögskolan Valand samt Academy of Fine Arts på Sri Lanka. Hennes mångfacetterade praktik berör frågor om exil, minne, nationella subjekt och språkets dubbelhet – både som ett verktyg som ger makt och frihet, men också som en mekanism för underordning och exkludering.
Hennes konst har visats på bland annat Blå Stället i Angered, GIBCA, Moderna Museet och Malmö konstmuseum, och hennes texter har publicerats i kulturtidskrifter som Ord&Bild och Glänta. 2024 tilldelades hon Konstnärsnämndens stora stipendium i Bild och form.
Meira Ahmemulić är aktuell i konstprojektet Fältstudier.
Ahmemulić deltog i utställningen Jag föreställer mig ett hem med verket De höga husens rundgång. Verket var ett mångstämmigt VR-verk som vill destabilisera betraktarens position i stadsrummet genom att framkalla känslan att vara osynlig och bli beskådad på samma gång. Olika scenarios och röster bildade ett slags collage i 360 grader, som förflyttade betraktaren genom en stad full av gränser.
En ritual hämtad från forntidsromantikern Leonhard Fredrik Rääfs (d. 1872) folkloristiska samling ger oss den magiska formeln för att bli osynliga. I Betlehemskyrkan för en präst fram sin predikan om hur Gud talade om skapelsen: ”Guds språk var utan nåd. Därför var det tvunget att vara perfekt”. Här blev en passage under en betongbyggnad i Gårdsten, ett torg i miljonprogrammet och Stora teatern kulisser för olika uppenbarelser och möten där ord och språk fungerade som magiska formler likväl som gränsvakter.
”En uttalad funktion i den svenska kulturpolitiken var länge att motverka det 1974 års kulturproposition kallade ”kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet”. Fram till att formuleringen ströks 2008 kunde den ses som ett sätt att etablera kulturen som ett undantag till förhållandena i resten av samhället, där en av kommersialismens verkningar är segregationen mellan människor. I takt med att ojämlikheten och segregationen ökat, har det istället kommit nya sätt att hantera kapitalismens effekter, nämligen att peka ut delar av samhället som parallella, kopplade till storstädernas geografiska periferier. Och samtidigt som konstens frihet kulturpolitiskt kommit att förknippas mer med marknadens frihet, har den också mobiliserats av etablerade konstkritiker mot konst präglad av samhällsmotsättningar som de inte vill få skrivna på näsan.”
Språkförbistring som form: om Meira Ahmemulić De höga husens rundgång är en text av Patrik Haggren och är publicerad i tidskriften Paletten.
