Linnéa
Sjöberg

Linnéa Sjöberg är född 1983 och bor och verkar i Sverige samt Berlin i Tyskland. Sjöbergs konstnärskap präglas av ett undersökningsarbete där egna livsvillkor har hypotiserats och satts på prov.

Linnéa Sjöberg är utbildad vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Sjöbergs konstnärskap kännetecknas av performativ konst och utforskandet av olika identiteter.

Sjöbergs performativa projekt har årslånga verkslängder och blir hela livskapitel. Hon har gått in i roller som den högsträvande karriärkvinnan i Gtd4s810 och sedan den otyglade tatueraren i Salong Flyttkartong. I dessa olika karaktärer har Sjöberg samlat ihop information rörande betydelsen av identitetsbyggande. När hon har avklätt sig en roll likt ett kapitelslut, redovisar hon rollen med hjälp av fysiska ting. Detta kan vara vakuumförpackade kläder, kollage av flyttkartonger och invecklade vävar och textilier.

Linnéa Sjöberg är verksam både nationellt och internationellt. Hon har haft utställningar i Stockholm, Berlin och New York, för att nämna några.

Burnout

Linnéa Sjöbergs monumentala verk Kjell består av flera delar, som tillsammans formar en installation.  Installationen tar sin utgångspunkt från verket Four Generations of Darkness, som genom att återanvända material och minnessaker aktiverar en dåtid och väcker frågor om hur trauman ärvs genom generationer.  

I verket Kjell har Sjöberg samarbetat med sin mor, Lillemor Näslund, för att närma sig förlusten av sin morbror Kjell – en morbror som Sjöberg aldrig träffat. Kjell omkom tragiskt som ung man i en dragracingolycka 1978. Tillsammans har de här arbetat med saker som tillhörde honom och med arkivmaterial från bilracingföreningen. Objekt är påsydda på väven, som ett nytt lager av hud, minne, tid och erfarenheter.

Här finns Kjells bilracingpokaler som han vunnit från sina biltävlingar, hans styrratt från bilen han körde när han förolyckades, och som hans nära vän sparat i alla år. Tillsammans har de skapat fotocollage, där Näslund rivit sönder fotografier på Kjell för att sedan ordna nya abstrakta konstellationer, med plats för nya verkligheter, där Kjell kanske fortfarande lever.

Sjöberg presenterar även två omarbetade vävar. De mörka vävarna blir backdrop för siluetter och skepnader som flyger i ett tyngdlöst mörker. Vävarna och collagen bildar, tillsammans med ett tidigt fotografi på en tatuering på Sjöbergs arm, och alla minnessakerna som tillhört morbrodern, en mörk sorgesång över en ung mans alltför tidiga bortgång, men även en hyllning till Kjells minne.  

Sjöbergs verk upphäver och utmanar gränserna mellan ett inre och ett yttre, högt och lågt, konst och liv. Hennes trådar, som sammanför generationer bakåt i tiden, med nuet och framtiden är både intrasslade och oskiljaktigt invävda i dessa gobelänger. Sammanvävningen av konst och liv sker på liv och död i ett försök att läka de sår som livet åsamkat.  

DN:s Karin Faxén Sporrong om utställningen

Linnéa Sjögrens nya, stora installation Kjell är resultatet av att hon tillsammans med sin mamma bearbetat traumat efter att morbrodern, dragracingföraren Kjell Näslund, dog i en tävling 1978.

Familjens egenhändigt skapade näverkonst och knypplade spetsar samsas i minnesskåp med vinnarpokaler, urklippta tävlingsreportage, lånekort, schemat från grundskolan och Kjells verktygslåda. En korpsvart, vävd gångmatta hänger likt decennier av tystnad från taket. Den är smärtsam i sin skönhet.