Pandemonium –
Art in
a Time
of
”Creativity
Fever” –
Gibca 2011
Curator för den sjätte biennalen var Sarat Maharaj som skapade en biennal på temat Pandemonium: Art in a Time of ’Creativity Fever’ tillsammans med Stina Edblom, Dorothee Albrecht och Gertrud Sandqvist.
Biennalen bestod av fyra delar: utställningen, en serie med performances, en sommarakademi och presentationer gjorda av deltagarna i denna akademi. Själva utställningen hade Röda Sten Konsthall som huvudarena, men ägde även rum på Göteborgs Konsthall, Göteborgs konstmuseum och Konsthallen på Bohusläns museums. Totalt omfattade biennalen ett 70-tal konstnärer varav ett 30-tal ingick i utställningen.
CURATOR SARAT MAHARAJ FÖRORD
Göteborgs Internationella Konstbiennal 2011 ger konstnärer, curatorer, teoretiker och besökare ett tillfälle att reflektera över den turbulens som råder i världen idag. Handlar det endast om en känsla av kaos, oordning och förvirring – om ett fulländat pandemonium – eller kan vi också i dess spår utläsa förändringar som leder oss till nya världar, möjligheter och idéer? Hur kommer Europa att formas på nytt efter den ekonomiska krisen? Vad händer med det »modernitets- och upplysningsprojekt« som Europa utvecklade under tidigare perioder av tumult?
Upplevelsen av en värld präglad av risk, osäkerhet och obalans står i konflikt med tillväxten i Asien, det globala Syd och nya »icke-västerländska moderniteter«. Om vi betraktar turbulensen enbart i termer av »finansiella bubblor«, »uppgång och fall«, med dess förödande effekter på människor och institutioner så riskerar vi att förbise hur andra livssätt och livsmönster också bubblar upp i dess kölvatten. Göteborgs Internationella Konstbiennal utforskar därför turbulens inte som en yttersta slutpunkt utan snarare som en fas i ett dynamiskt system där negativt och positivt går över i varandra – där ordning framträder ur skenbart kaos – ett kreativt självorganiserande system som är både självgenererande och självutplånande.
Varför Pandemonium? I John Miltons klassiska epos Det förlorade paradiset från 1671 är Pandemonium det palats som Lucifer och hans gelikar bygger efter att de förkastats ur himlen. Det är högkvarteret från vilket de konspirerar mot den »gamla ordningen«. Men det är också en plattform från vilken de söker lansera en alternativ skapelse – en ny världsordning, om än en djävulsk sådan. Med utgångspunkt i Pandemonium reflekterar Milton över den turbulens som rådde i inbördeskrigets England. Var det bara oreda och förvirring? Eller var det också födelsen av den moderna världen, av nya värden och erfarenheter? Kaoset öppnade dörren för modernitet och upplysning på båda sidor Atlanten – och löftet om en mängd kommande paradis och utopier. Begreppet pandemonium väcker därför både positiva och negativa associationer. Från William Blake till Derek Jarman, från punk till pop och det dagliga sorlet från gatan har det använts för att utforska kaos och oordning – som samtidigt handlar om utvecklingen av nya världar, alternativa globala moderniteter och möjligheten för något annorlunda och nytt.
För Göteborgs Internationella Konstbiennal 2011 var Pandemonium ett laboratorium, en experimentell plattform som sjuder av kreativitet och idéer. Med förlorade paradis och fallna utopier i medvetandet, synades dagens turbulenta värld på jakt efter de nya möjligheter, perspektiv och alternativa sätt att leva som växer fram.
KONSTNÄRER
Zarina Bhimji, Wim Botha, Florian Hecker, Isaac Julien, Reena Saini Kallat, Antonio Vega Macotela, Tino Sehga, Henrik Frisk, Stefan Östersjö.