Innan
vi
Glömmer

Innan vi glömmer samlar fem nationella och internationella konstnärer; Petra Hultman, Helga Härenstam, Kateřina Šedá, Knutte Wester och Ferhat Özgür. Gemensamt för de verk som presenterades i utställningen var att de alla på olika sätt skildrar ett personligt och nära möte mellan generationer – mellan konstnär och äldre familjemedlem. Hur har arbete, klass och kultur format de livsöden som gestaltas i verken? Vilket arv har det efterlämnat till dagens generation? Och vad säger dessa skildringar om vårt samhälle idag?

Utställningen lyfte fram berättelser där de nära och kära utgör grunden för ett konstnärligt utforskande. Fram träder ett möte mellan olika generationer, tidsepoker och livsvillkor. Från skärvor av minnen, fotoalbum och samtal skildras fem olika livsöden. Här ryms både de stora och avgörande skeendena i livet liksom det lilla och tillsynes obetydliga, men som inte desto mindre har format livets vägval. Vad som förenar projekten är en ömhet inför de berättelser som gestaltas och som skildras med noggrannhet, tid och kärlek.

Ur det privata arkivets mylla väcks en rad större politiska frågor som kretsar kring det samhälle som format individen – nu och då. Genom projekten speglas samtiden, och ett samhälle som genomgått en dramatisk omvandling de senaste 70 åren avtecknas. Frågor om klass, arbete, konvention och identitet löpte som en röd tråd genom utställningen, men också frågor om vem som värnar och förvaltar våra individuella och kollektiva minnen och hur de förts vidare från generation till generation.

I Petra Hultmans verk utgör farmor Marys and farfar Hildings flitiga handarbeten och snickerier utgångspunkten för ett undersökande av frågor om arbete, tid och värde. I videoinstallationen Arbete i Hemmet som består av arkivfilmer från Svensk Husmorsfilm skildras det svenska hemmafruidealet och belyser folkhemmets patriarkala och ideologiska ingenjörskonst.

I Helga Härenstams projekt I väntan på vad som komma skall beger sig konstnären ut på en resa i fotspåren av farmor Stina, som växte upp på en missionsstation i den dåvarande brittiska kolonin Rhodesia. Med utgångspunkt i ett gammalt fotoalbum av familjens liv i Mnene vävs verklighet och fiktion samman genom fragment från dåtid och nutid. Verket är uppbyggt kring texter och bildkombinationer där bilderna från farmoderns gamla album möter Helgas egna. Här föds en både poetisk och politisk familjeberättelse om makt, religion och kolonialism.

Den tjeckiska konstnären Kateřina Šedá har etablerat en praktik baserad på sociala interventioner och samarbeten med människor hon möter. I verket Det spelar ingen roll uppmanar hon sin deprimerade och sängliggande farmor Jana Sedá att ur minnet nedteckna de närmare 650 föremål från den järnhandel hon tidigare arbetat i. I processen återfinner farmodern en viktig känsla av värde och meningsfullhet som gått förlorat efter pensionen och farfaders bortgång.

Frågor om klass och arv utvecklas i Knutte Westers omfattande akvarellsvit och animerade film Horungen. Här skildras ögonblicksbilder ur farmor Hervors dramatiska uppväxt som utomäktenskapligt barn i det tidiga 1900-talets Fattigsverige. Berättelsen påminner oss om de hårda reglerade mekanismerna för social kontroll, uteslutning och förtryck, liksom kampen för ett mer jämlikt samhälle.

I Ferhat Özgürs verk Metamorphosis Chat filmar konstnären sin mor, som bär traditionell huvudduk, i samtal med en väninna som arbetat som lärarinna och bär moderna kläder, smycken och smink. Under uppsluppna former bestämmer sig de båda kvinnorna för att inta varandras roller och byta kläder. Intimiteten i konstnärens relation till modern skapar förutsättningar för de båda kvinnorna att under varma, hjärtliga och ibland generade skratt bryta sig ur sina invanda roller och utforska vad det innebär att se sig själv i en annan skepnad. Här lyfts frågor om samhällets konventioner, kvinnans roll i patriarkala familjestrukturer, slöjans symbolvärde och religion på ett sätt som bryter mot konventionella skildringar.