Från slakthus till konsthall

Hur förvandlar man ett tidigare kommunalt slakthus till en plats för samtidskonst? När Slakthuset nu blir Göteborgs Konsthalls nya hem möts byggnadens historia och arkitektur med nya funktioner och behov. Följ med i omvandlingen och möt några av dem som arbetar med att skapa den nya konsthallen.

Slakthuset invigdes 1905 och bär på en över hundraårig historia. Här har det genom åren funnits allt från livsmedelsproduktion till coworking-verksamhet inom hantverk. 122 år senare får byggnaden ett nytt ändamål. Den 20 mars 2027 nyöppnar Göteborgs Konsthall.

Francisco Ormazabal Rodriguez är byggledare/projektledare på Higab, som äger bygganden.

– Det är alltid lite utmanande att renovera gamla hus. Det är svårt att planera och förutse allt i ett sådant projekt. Vi skulle egentligen bara riva ut halva grundplattan, men det visade sig att vi behövde gjuta om hela betonggolvet på grund av kraftiga sättningar, förklarar Francisco.

– Vi kom ända ner till originalgolvet som var i granit. Tyvärr kunde vi inte använda det av praktiska skäl, så det ligger bevarat under det nya betonggolvet. Men sådana överraskningar är alltid spännande när man anpassar så här gamla byggnader.

”Historien ska kännas i väggarna”

Arkitektoniskt har målsättningen varit att bevara så mycket som möjligt, både av det ursprungliga och av det som har förändrats under byggnadens historia. Slakthuset, liksom hela området, präglas av ett vackert förbländertegel från Tyskland som ger byggnaderna karaktär.

– Det vi främst har velat bevara är tegelkaraktären med dess detaljer och spår av tidens tand, de vackra fönstren och rymden i lokalen. Vi har också valt att bevara kaklet och putsen där det varit möjligt och laga varsamt, säger Miriam Hermanson, arkitekt från MinnyMind Arkitekter.

Det är konsten som ska upplevas. Arkitekturen ska ligga som en lugn, självklar bakgrund.

Miriam Hermanson, arkitekt från MinnyMind Arkitekter.

De flesta fönstren satt ursprungligen högt upp på väggarna, med ett stort avstånd mellan golvet och fönstrets nederkant. Det beror på att byggnaden uppfördes som slakthall för nötkreatur och storboskap. För en konsthall gjorde det däremot att lokalen upplevdes som instängd. Fönstrens nederkant har därför sänkts för att skapa mer kontakt med utsidan. De ursprungliga spröjsade fönstren har renoverats och bidrar till byggnadens karaktär.

– Det har lagts mycket tid och omsorg kring uttrycket. Historien ska kännas i väggarna men inte störa, säger Miriam.

Vilken känsla vill du att besökaren ska få när hen kommer in i de nya lokalerna?

– Det är konsten som ska upplevas. Arkitekturen ska ligga som en lugn, självklar bakgrund, Avslutar Miriam.

Återbruk – ett självklart mål från start

Det har från början varit självklart att konsthallen ska använda återbruk så långt som möjligt i inredningen av både de publika ytorna och i personalytorna. Det är linje med Göteborgs Stads policy och är samtidigt ett arbete som konsthallen har prioriterat.

– Våra interna mål för återbrukade möbler och inredning i de nya publika ytorna är minst 70 procent, där vi samtidigt har höga krav på estetik och uttryck. För personalytorna har vi höga krav på ergonomi och en högre andel återbruk, minst 80 procent, men lägre krav på estetik, säger Amanda Hansson, projektledare på Göteborgs Konsthall.

Det som återbrukas kommer från flera olika håll. En del är inredning från konsthallens tidigare lokaler som har magasinerats och nu rekonditioneras. Annat kommer från Göteborgs Stads återbrukstjänst Tage, från upphandlade leverantörer inom stadens ramavtal för återbrukade möbler och från andra rivningsprojekt.

– Att arbeta med återbruk är omfattande och skapar, för oss, helt nya arbetsuppgifter längs vägen. Det kräver mycket arbete och koordinering och är något man behöver börja med tidigt. Samtidigt ligger möjligheterna just i att få arbeta med återbruk och allt vad det innebär. Det är en rolig process där begränsningarna får oss att tänka nytt och hitta kreativa lösningar, säger Amanda.

Samtidskonst i relation till platsen

Konsthallen går från Götaplatsens mer klassiska vita kub till en industriell plats med en stark arbetarhistoria. Det förändrar delvis förutsättningarna och öppnar för nya sätt att arbeta. Liv Stoltz, intendent på Göteborgs Konsthall, berättar:

– Våra utställningar strävar efter att skapa situationer och möten snarare än att bara placera konst i ett rum. Vi ser utställningen som en plats där nya relationer och ny kunskap kan uppstå. Den större ytan och variationen av rum ger konstnärer möjlighet att arbeta i större skala, exempelvis med installationer, film, performance och platsspecifika verk.

Det är fantastiskt att få vara med och skapa nya utställningar i relation till vår publik. Vi möter världen och världen möter oss.

Liv Stoltz, intendent på Göteborgs Konsthall.

Vilka möjligheter ger Slakthuset som ni inte har haft tidigare?

– Vi vill inte bara flytta in konsten i en ny byggnad, utan ställa oss i relation till platsen och låta den vara med och påverka det som produceras även i framtiden. Det skapar också möjlighet att röra sig mellan utställning, program, pedagogik och andra former av möten, svarar Liv.

Efter över 100 år på Götaplatsen innebär konsthallens nyöppning i Slakthuset början på en ny era.

– Det är fantastiskt att få vara med och skapa nya utställningar i relation till vår publik. Vi möter världen och världen möter oss, avslutar Liv.

fakta

Slakthuset

– Sveriges andra kommunala slakteri.

– Invigdes 1905 och ritades av arkitekten Otto Dymling.

– Togs ur bruk som slakteri 1968.

Återbruk i den nya konsthallen

– Glasbetong som tidigare satt i Slakthusets fönster får nytt liv som material i den nya receptionsdisken.

– Inredning och material till både publika ytor och personalytor hämtas från andra rivningsprojekt, återbrukscentraler och Göteborgs Stads återbrukstjänst Tage. Det gäller bland annat hyllsystem, köksstommar, förvaringsskåp och möbler.

– Inredning från konsthallens tidigare lokaler på Götaplatsen har magasinerats och rekonditioneras för att användas på nytt. Det gäller bland annat kontorsstolar, skrivbord, stolar, pallar, gardiner, material från tidigare utställningar samt delar av inredningen till ateljén och butiken.