Ljud­kartan

Forskaren Anders Westerström har under det senaste decenniet genomfört stadsvandringar i Gamlestaden som en ideologikritisk praktik i det offentliga rummet. I denna text framförd under Fältstudiers stadsvandringar 2025, delar han med sig av observationer och erfarenheter, och låter läsaren möta några av de människor som han mött längs vägen. Genom att problematisera den makt som fastighetsägarna besitter över stadens gator och torg, visar Westerström att deras inflytande varken är objektivt eller oundvikligt.

Anders Westerström skriver i en tradition som rör sig i gränslandet mellan samhällsvetenskap och humaniora. Genom en metod där en och samma plats undersöks ur olika perspektiv, kopplar han i sin forskning samman globala förändringsprocesser med lokala kamper om vem och vad som får ta plats i stadens offentliga rum. Westerströms avhandlingen Kampen om Kommersen – kritik, motstånd och drömmar i den nyliberala staden utkom 2024.

Lyssna gärna på verket på Holländareplatsen, Artillerigatan och Bellevue industriområde:

I en personlig reflektion över Gamlestadens förändring och ombyggnation under de senaste 20 åren beskriver konstnären Angelica Olsson en modern historia grundad i ett livaktigt civilsamhälle. Olsson lever och verkar i stadsdelen och lyfter i sin text fram ett par av dess invånare och deras villkor. Essän lästes under Fältstudiers stadsvandringar 2025 på Bunkeberget med utsikt över Gamlestan och Göteborg.

Angelica Olsson är verksam som konstnär, curator inom offentlig konst, ledamot i Konstnärernas Riksorganisations riksstyrelse (KRO) samt som skribent och föreläsare. Som konstnär arbetar Angelica Olsson med teckning, text och rörlig bild.

Lyssna gärna på verket på Holländareplatsen, Brahegatan, Bunkeberget:

”Brev till slakthuset” är en poetisk betraktelse över Göta älv och Göteborgs Konsthalls nya belägenhet som inte förbiser dess blodiga historia. Här reflekterar Bronwyn Bailey-Charteris över Slakthuset som metafor för modernitetens brutalitet. Hon adresserar våldet, inte bara som en industrialiserad masslakt av djur, utan även som alienation av de människor som i modernitetens rigida kategorier förvägrats andra sätt att veta och vara. Vilken roll spelar konsten? Texten framfördes första gången i rörelse över Säveån ombord på turistbåten Paddan hösten 2025.

Dr Bronwyn Bailey-Charteris är en australisk och svensk curator, författare och föreläsare med expertis inom ekoestetikens och den curatoriella teorins poetik och politik med fokus på vatten, miljökonst och hydrofeminism. Hon är verksam i Blue Mountains på Dharug och Gundungurra Ngurra (Country) som Senior Research Associate vid UNSW Sydney.

Lyssna gärna på verket vid Slakthuset, korsa Marieholmsleden vid övergångsstället för att komma ner till Göta älv:

Den 23 augusti 2025 genomfördes en ritual för avägande av Göteborgs Konsthall. Ritualen handlade inte nödvändigtvis om att förändra juridiska förhållanden eller att fantisera fram en politisk utopi. Snarare var avsikten att frammana ett annat konsthallsvarande, som kan försiggå parallellt och på samma plats som den konsthallsbyggnad som ägs av Higab, hyrs av kulturförvaltningen och genom ett intrikat system av beroenden fogas in i ägandets, produktionens, gentrifieringens och konsumtionens kartor. 

Att organisera världen utifrån en primär idé om ägande är ett sätt att göra mark, växter, djur, bostäder och mänsklig arbetskraft till ting att exploatera. En ritual för avägande är därför inte bara en fråga om vem som äger en fastighet, utan också om möjligheten till ett återanimerande av världen. Hur kan riter hjälpa oss att erfara andra sätt att vara människa i världen?

Johan Forsman arbetar konstnärligt med berättande och performance. Hans konstnärskap präglas av ett intresse för de berättelser som formar samhällen, platser och ekonomier. Johan initierade 2012 scenen och plattformen Skogen i Göteborg, där han sedan dess varit konstnärlig ledare. Forsman var en av sex inbjudna konstnärer i Fältstudier.

Ludvig Lindelöf är präst i Annedals församling, Svenska kyrkan. Han skriver regelbundet i Göteborgs-Posten och Kyrkans tidning och hörs i Sveriges Radio P1.

Lyssna gärna på verket vid Slakthuset:

I motsats till den traditionella botaniska trädgårdens museilika och spektakulära presentationsform så är fokus i denna botaniska audioguide det vardagliga och ibland förbisedda. Hur vi läser växtligheten eller staden beror på vilka vi är. Det gäller alla miljöer, inte minst industriområdena, där mycket av livet, aktiviteterna och de sociala relationerna inte nödvändigtvis är synliga och läsbara för den förbipasserande eller tillfälliga besökaren. Gamlestadens Botaniska tar oss med på en läsning av platsens omvandling genom stadslandskapets växtlighet.

Maryam Fanni är en formgivare som är baserad i Stockholm, 2025 doktorerade hon i design vid HDK-Valand i Göteborg. Hon arbetar med teman kring platsens politik, ofta med utgångspunkt i det offentliga rummet, och med ett särskilt intresse för hur det vardagliga formar våra gemenskaper och föreställningar. Fanni var en av sex inbjudna konstnärer i Fältstudier.

Lyssna gärna under en promenad från Slakthuset, via Slakthusvägen och Gamlestadsvägen till Klosterträdgården vid Nylöse kyrka:

Den traditionella Granaš-mattan fanns tidigare i varje hem och moské i byarna Plav och Gusinje i Montenegro där Meira Ahmemulićs föräldrar växte upp. Men nu är det traditionella hantverket bakom mattan utplånat. Människor som kommit till Sverige har ofta tagit med sig sina hantverkstraditioner, men på grund av tunga arbeten i den svenska industrin eller som städare i svenska fabriker, kontor och hem har de sällan hunnit överföra kunskaperna till sina barn. Ljudverket Med en tillräckligt stor kyrkogård är allt möjligt är en hyllning till de som offrat sina kroppar och sin hälsa för svensk industri och välfärd.

I ett musikaliskt samarbete med BITOI (Cassius Lambert, Alexandra Shabo, Lise Kroner och Anja Tietze Lahrmann) influeras Ahmemulićs verk av jugoslaviska klagosånger om sorgen efter de som tvingats lämna sitt hemland. Här lyfts frågan om Sveriges ansvar för de kulturarv och traditioner som inte redan representeras i nationella arkiv och samlingar, samtidigt som verket är en elegi över allt det som gått förlorat.

Meira Ahmemulić är en konstnär och författare vars verk utforskar skärningspunkterna mellan språk, identitet och omgivning. Ahmemulić är uppvuxen i Angered och utbildad vid Konsthögskolan Valand samt Academy of Fine Arts på Sri Lanka. Hennes mångfacetterade praktik berör frågor om exil, minne, nationella subjekt och språkets inneboende motsägelse av möjliggörande och underkastelse. Ahmemulić var en av sex inbjudna konstnärer i Fältstudier.

Lyssna gärna på verket på Kvibergs kyrkogård: