Fältstudier: Det zodiakala ljuset

Välkommen till den tredje och avslutande presentationen för Fältstudier.

I en stjärnbild av konstnärliga presentationer utspridda över stadsdelen möter besökaren oberättade berättelser ur Gamlestadens rika lager av historia, som sträcker sig vidare över jordklotet.

Det zodiakala ljuset är ett svagt sken som uppstår då indirekt solljus sprids vidare av rymdstoft. Över den mörka natthimlen sträcker det sig i en triangulär form från solens riktning, och syns bäst en månfri natt. Skenet är en sorts minne av solen, reflekterat i damm, och talar i Fältstudiers avslutande kapitel om den kulturella betydelsen av tid och minne. Hur används det förflutna och vad skymtas i skenet som reflekterar tillbaka idag?

Fri entré under hela dagen. Kom i god tid för plats.

Läs mer om Fältstudier.

Program

Kl 10 Introduktion av det curatoriella teamet Petra Johansson, Caroline Malmström och Daniel Terres.
Bergshuset, Göteborgs botaniska trädgård

Kl 10.15-11.30 Zagrosbiblioteket – I dialog med dionysiorna av Maryam Fanni.
Bergshuset, Göteborgs botaniska trädgård
Göteborgs botaniska trädgård har en internationellt framstående ex situ-samling (arter som bevaras utanför sin vanliga miljö) av det utrotningshotade alpina blomsläktet dionysosvivor, en grupp gullvivesläktingar som hämtats från Zagrosbergen i Iran. Samlingen har blivit ett känsloladdat besöksmål för Göteborgs iranier, kurder och andra som på olika sätt kan relatera till dionysosvivornas migration. I Bergshuset, där samlingen finns utställd, bjuder Maryam Fanni in författaren Sanna Ghotbi som skildrat både Göteborg och Zagrosområdet, för att gå i dialog med blommorna. Introduktion av Stina Weststrand, vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgården.

Spårvagn nr 7 tar dig raka vägen mellan Botaniska trädgården och Gamlestads torg.

Kl 12.30–13 Att gå nära för att ta sig vidare – om mikrohistoria och arkiv av Karl-Magnus Johansson.
Hörsalen, våning 4, Gamlestadens Bibliotek, Gamlestads torg 11
Riksarkivets första arkivarie Karl-Magnus Johansson ger en poetisk presentation om mikrohistoria som historievetenskapligt förhållningssätt, om teckentydningens dragningskraft och om hur en slumpvis utvald bild från ett bortglömt fotoarkiv har lett fram till kunskap om en händelse som fick göteborgarna att gå upp på taken.

Kl 13–14 Nya allmänningar – Johan Forsman i samtal med Kultivator och Kopparbergs Folkets hus.
Hörsalen, våning 4, Gamlestadens Bibliotek, Gamlestads torg 11
Hur skapas och förvaltas nya gemensamma rum? Projektet Nya Allmänningar är ett samarbete mellan Skogen i Göteborg, Kultivator på Öland och Ställbergs gruva i Ljusnarsbergs kommun. Kultivator bygger ett ”gästhabitat”, ett gemensamt bykök med plats för boende för människor på flykt, och med en tillhörande mark för självförsörjning. Ställbergs Gruva har tillsammans med ett tiotal föreningar, återstartat ett sedan länge stängt Folkets Hus. Skogen arbetar med konstplatser som noder för resursdelning och omställning samt den digitala plattformen Samarbetet. Samtalet knyter an till Fältstudiers undersökning av hur en konsthall kan en vara plats för det gemensamma idag, och modereras av Petra Johansson, konstnärlig ledare för Göteborgs Konsthall.
Gemensam promenad ner till Slakthuset.

Kl 14.30-15 Installation och introduktion av Ingela Ihrman.
Suckarnas gång, Slakthuset hus B
Introducerande samtal Caroline Malmström och Ingela Ihrman
Installationen är möjlig att ta del av under hela dagen.
I passagen genom Slakthuset som kallas Suckarnas gång droppar en röd vätska stilla från taket för att långsamt samlas i en växande pöl på asfalten. Under marknaden Slakthuset Saturdays upprättar konstnären Ingela Ihrman ett sparsmakat minnesmärke över de som genom historien levt och dött här. Kanske talar dropparna om en pågående förblödning eller en tyst gråt? I en tillhörande publikation, som inspirerats av minnesskriften till Göteborgs slakthus femtioårsdag utgiven 1955, skriver konstnären fram en sorts upplösning av olika kroppar och de som bebor dem. När staden förändras, hur tar vi oss an sådant som vi inte helst inte vill minnas?

Promenad till Kvibergs kyrkogård, alternativt spårvagn nr 6,7 och 11 från Gamlestads Torg till Bellevue.

Kl 16-16.30 Med en tillräckligt stor kyrkogård är allt möjligt – liveperformance av Meira Ahmemulić. Organist Ulrika Henkelman och pianist Nathanael Wiczak.
S:t Olofs och S:t Sigfrids kapell, Kvibergs kyrkogård
Installationen Sidenfingrar och ljudverket När moster gav SKF fingret är möjliga att ta del av kl 16-18, samt under Kulturnatta 24/10 kl 18-20.

Ljudverket Med en tillräckligt stor kyrkogård är allt möjligt är en hyllning till de som offrat sina kroppar och sin hälsa för svensk industri och välfärd. Den traditionella Granaš-mattan fanns tidigare i varje hem och moské i byarna Plav och Gusinje i Montenegro, där konstnärens föräldrar växte upp. Men nu är det traditionella hantverket bakom mattan utplånat. Människor som kommit till Sverige har ofta tagit med sig gamla hantverkstraditioner, men på grund av tunga arbeten i den svenska industrin eller som städare i svenska fabriker, kontor och hem har de sällan hunnit överföra kunskaperna till sina barn.

Genom ett musikaliskt samarbete med BITOI (Cassius Lambert, Alexandra Shabo, Lise Kroner och Anja Tietze Lahrmann) influeras Ahmemulićs verk av jugoslaviska klagosånger om sorgen efter de som tvingats lämna sitt hemland. Här lyfts frågan om Sveriges ansvar för de kulturarv och traditioner som inte redan representeras i nationella arkiv och samlingar, samtidigt som verket är en klagosång över allt det som gått förlorat. 

Installationen i rummet intill, Sidenfingrar (2024), består av ett guldigt sängöverkast, sytt av konstnärens mamma av siden från Montenegro, och handsydda, knotiga fingrar. Det glansiga tyget, som förvandlade familjens lägenhet i Gårdsten till något magiskt, vittnar också om tungt arbete i svensk industri och drömmen om vila. Utspridda över överkastet, riktar fingrarna förbannelser mot sina förövare och förlänger ljudverket När moster gav SKF fingret (2022).

Kl 17–18 Gloria tvättar igen – presentation och fackeltåg av Åsa Dybwad Norman.
Temporary Stabilisations, Harald Stakesgatan 2
Levande rollspel/performance går att ta del av kl 15–18.
Den 30 mars 1914 brann det i kvarteret Aborren på Artellerigatan 1 i Gamlestan. Göteborgs Tvättanstalt Gloria brann nästan ner till grunden, inga tvätterskor skadades eller omkom, men fyra hästar som användes för transport dog. Idag ligger Gamlestadens största parkeringsplats där tvätteriet en gång låg, och spåren av tvätterskornas hårda arbete går inte att se vid första anblicken. I Åsa Dybwad Normans undersökning av Gamlestan samlas utspridda fragment av tvätterske-kollektivets kamper ihop för att återbesöka dagarna före branden. Genom arkivarbete, materialundersökningar och spekulativ historieskrivning återuppstår kollektivet i ett performance för att berätta om varför tvätteriet egentligen brann ner.

Medverkande i performance: Ida Säll, Annie Johansson, Samira Khoshbakht, Myrto Patrami, Cesilia Pern, Cornelia Öberg, Åsa Dybwad Norman, Sofie Karlsson, Lilian, Shiyao Sun, Helena Lundahl och Juliana Gomez.

Kl 18.10 Point Nemo – performance av Mariana Silva Varela.
SKF:s tidigare huvudkontor, Rullagergatan 9 (ingång från Hornsgatan)
Tekniska komponenter från SKF, till exempel kullagret nyligen inskrivet i svensk kulturkanon, förekommer i olika sorters maskiner över hela jordklotet. En av dessa platser är observatoriet “Extremely Large Telescope (ELT)” som just nu byggs i norra Chile. I en konspiratorisk läsning av sanningssägaren La Científica, kopplas Göteborgs industrihistoria och ekonomiska framväxt ihop med satelliterna som snurrar runt planeten, science fiction och drömmen om att kolonisera rymden. Varför vill alla rika män till rymden? Vad händer när satelliterna speglar tillbaka blicken mot jordskorpan? Här flätas historiska fragment från Gamlestaden och Atacamaöknen samman i berättelsen om världens största öga mot himlen.

Projektet genomförs i samarbete med Riksarkivet, Institutet för språk och folkminne (ISOF), Göteborgs Botaniska Trädgård, Göteborgs stadsmuseum, CAPIm center for Art and the Political Imaginary vid HDK-Valand och Kungl. Konsthögskolan m fl. Den 24-25 oktober samarbetar vi även med lokala aktörerna Aspelin Ramm Fastigheter, Kvibergs kyrkogård/Göteborgs begravningssamfällighet, Slakthuset Saturdays och Temporary Stabilisations.

Medverkande

Meira Ahmemulić är konstnär och författare vars verk utforskar skärningspunkterna mellan språk, identitet och omgivning. Ahmemulić är uppvuxen i Angered och utbildad vid Konsthögskolan Valand samt Academy of Fine Arts på Sri Lanka. Hennes mångfacetterade praktik berör frågor om exil, minne, nationella subjekt och språkets inneboende motsägelse av möjliggörande och underkastelse.

Åsa Dybwad Norman är textilkonstnär och lektor i textil konst vid HDK-Valand, Göteborgs universitet. Bosatt i Arvika utforskar hon hur handens och kroppens kunskap tar plats i dagens samhälle, ofta genom att undersöka historiska rum och skeenden genom arkivarbete, intervjuer och gestaltande processer. Hennes konstnärskap präglas av ett intresse för textila materials rörelse genom tider och platser, med fokus på deras subversiva potential.

Maryam Fanni är formgivare baserad i Stockholm och doktorand i design vid HDK-Valand i Göteborg. Hon arbetar med teman kring plats och minne, ofta med utgångspunkt i det offentliga rummet. Med bakgrund i grafisk formgivning intresserar hon sig för tryckta medier och hur det vardagliga formar våra gemenskaper och föreställningar.

Johan Forsman arbetar konstnärligt med berättande och performance. Johan initierade 2012 scenen och plattformen Skogen i Göteborg, där han sedan dess varit konstnärlig ledare. 2021 var Johan med och grundande plattformen Samarbetet. Tilldelades 2023 konstnärsnämndens dynamo-stipendium.

Sanna Ghotbi är människorättsaktivist och författare. Hon har cyklat genom 26 länder för att uppmärksamma ockupationen av Västsahara. Hon arbetar som kampanjkoordinator för Greenpeace International och var med och grundade Digidem Lab. De vingklipptas dans (Norstedts, 2025) är hennes debutroman som utgår ifrån Sna/Sanandaj i Kurdistan.

Ingela Ihrman är en Stockholmsbaserad konstnär som med skulptur, performance, video och text utforskar vad det innebär att leva. Genom skulpturala kostymer ikläder sig Ihrman bokstavligen andra levande arters skepnad, samtidigt som hon undersöker sin egen kropps möjligheter och begränsningar. Ihrman är utbildad vid Konstfack, och hennes arbeten har nyligen visats i den uppmärksammade utställningen Frutti di Mare på Malmö Konsthall.

Karl-Magnus Johansson är förste arkivarie vid Riksarkivet i Göteborg och hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Han har publicerat böcker i gränslandet mellan arkiv och samtidskonst samt artiklar om bland annat medskapande, mikrohistoria och visuella arkivmaterial.

Kultivator är en oberoende konstpraktik och en experimentell projektplattform som initierar och genomför projekt, utställningar och workshops som undersöker vår relation till de landskap som ger oss näring. Kultivator grundades och drivs av Mathieu Vrijman och Malin Lindmark Vrijman.

Mariana Silva Varela är en Stockholmsbaserad konstnär som arbetar med väv, iscensättningar och ljus. Genom sitt konstnärliga arbete utforskar Silva Varela världsbilder som historiska och samtida fiktioner, ofta i relation till migration och antropologi. Med en kritisk blick på nationalistiska och koloniala berättarstrukturer skapar hon egna världar i sina vävar, där hon undersöker hur identiteter formas och berättelser förs vidare.

Carl-Oscar Sjögren är medgrundare och verksamhetsutvecklare vid Ställbergs Gruva, tillika konstnär och regissör från Bergslagen. Carl Oscar är verksamhetsledare för det nystartade Folkets Hus Kopparberg.