Sökande efter det sanna ordet – ett samtal om De förtrycktas pedagogik i vår samtid

Torsdag 20 maj 2021, kl. 18 - 19:30

Bild från utställningen Bring Back Lost Love med Kemang Wa Lehulere. Foto: Hendrik Zeitler, bilden är beskuren.

Med anledning av det i år är 100 år sedan den brasilianske filosofen och pedagogen Paulo Freire föddes, har vi bjudit in René León Rosales, Håkan Thörn och Patricia Lorenzoni att tillsammans med Majsa Allelin för att diskutera olika former av radikal frigörande pedagogik och på vilka sätt Freires De Förtrycktas Pedagogik är relevant 53 år efter den gavs ut.

Utställningen Bring Back Lost Love med den sydafrikanska konstnären Kemang Wa Lehulere sammanfaller med nypubliceringen av filosofen och pedagogen Paulo Freires kända verk De Förtrycktas Pedagogik (1968). Vi vill ta tillfället i akt att samtala om hur Wa Lehuleres konstnärskap kan ses i ljuset av Freires teorier och vilka delar av Freires filosofi som är särskilt angelägna i en svensk kontext idag. Freire och Wa Lehulere har många gemensamma tankar kring pedagogik, politik och ideologi.

I sitt konstnärskap undersöker och kritiserar Wa Lehulere hur skolan genom läroplanens, språkets och undervisningens utformning reproducerar ideologiskt förtryckande kunskapssystem. I sina verk väver han in egna erfarenheter av en eurocentriskt orienterad och bristfällig skolundervisning där arvet efter kolonialismen och apartheid påverkar än idag. En av många referenser han lyfter fram i sina verk är Steve Biko, som var en central anti-apartheidaktivist och grundare av Black Consciousness-rörelsen som mobiliserade en stor del av den svarta befolkningen och som influerades starkt av Freires teorier.

Paulo Freire (1921–1997) har blivit synonym med kritisk pedagogik och hans tankar har fått genklang världen över och fortsätter att cirkulera bland sociala rörelser. Att läsa Freires idéer handlar om att komma i kontakt med en ideologisk kompass. Hans ord och tankar bär med sig kraften att kalla till handling och att montera ner den fiktiva neutraliteten i och utanför institutionella rum. Hans teorier kan ses som en befrielsepedagogik som grundar sig i både solidaritet och hopp men också i konfrontation mot de som vägrar andra dess humanitet. Freire såg historiska situationer av avhumanisering och förtryck inte som något givet utan en verklighet att ingripa i och förändra.

Medverkande: René León Rosales, Håkan Thörn och Patricia Lorenzoni.
Samtalet modereras av Majsa Allelin och inleds av Stina Edblom, konstnärlig ledare på Göteborg Konsthall och Daniel Terres, projektledare på Urban Konst.

Om de medverkande

PATRICIA LORENZONI är Idéhistoriker, forskare, kulturskribent och översättare, med bakgrund som redaktör för tidskriften Ord&Bild. Hon är aktuell med ett av två förord (det andra av Sven-Eric Liedman) till den svenska nyutgåvan av De Förtrycktas Pedagogik, samt diktsamlingen Hotel Nacional (2020) och essän Dagbok från Brasilien – Fascismen utifrån och inifrån (2020). Lorenzoni är sedan 2018 verksam som forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (Cemfor) vid Uppsala Universitet, och hon intresserar sig för frågor som rör historieberättande, kolonialism, nationstänkande och rasismens relation till moderniteten.

RENÉ LEÓN ROSALES är universitetslektor vid Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga Institutionen. León Rosales har i sin forskning fördjupat sig i frågor om segregationens och rasifieringens effekter på ungdomars identitetsprocesser, samt hur kommuner kan förbättra sitt arbete mot diskriminering. I hans senaste forskningsprojekt undersöker han uppkomsten och politiseringen av ungdomsrörelser i utsatta bostadsområden samt de dilemman som kan uppstå när rasismens effekter ska mätas i ett arbete mot rasism. Bland hans senaste publikationer finns boken När betongen rätar sin rygg – Ortenrörelsen och folkbildningens renässans (2019), där han medverkar som medförfattare.

HÅKAN THÖRN är professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om globalisering, makt och sociala rörelser – med utgångspunkt i bland annat postkoloniala och marxistiska perspektiv. Till hans böcker på svenska hör Revolutionens rytmer: en berättelse om hur musik och uppror skakade världen (2018), Stad i rörelse: stadsomvandlingen och striderna om Haga och Christiania (2013) och Solidaritetens betydelse: kampen om apartheid i Sydafrika och framväxten av det globala civilsamhället (2010).

MAJSA ALLELIN är lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola. Hon forskar och undervisar om frågor som rör segregation, klass och etnicitet/rasifiering, liksom ekonomisk politik och välfärd. Hennes forskningsområden rör människors, ofta ungdomars, konkreta livsvillkor. Hennes avhandling ”Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag” publicerades 2019.